Dinosaurien, som fått namnet Invictibellatrix amberina, bedöms ha varit tre till fyra meter lång och en och en halv meter hög. Klorna kan ha varit upp till ett par decimeter långa.

För människor skulle dinosaurien ha varit farligare än bjässen Tyrannosaurus rex, enligt forskaren Cassius Morrison vid University College London (UCL).

”Vi hade utgjort ett byte i perfekt storlek – ungefär en tredjedel av deras kroppsvikt. De hade definitivt jagat oss. En T-rex hade inte brytt sig, eftersom vi hade varit för små”, säger han i ett pressmeddelande.

Fossilet av Invictibellatrix hittades av en amatörpaleontolog på sydvästra Isle of Wight. Det hamnade så småningom, 1924, på Natural History Museum i London. Där blev det liggande i en låda, bortglömt, tills ett forskarlag tog sig an det.

Forskarna kunde utifrån en datortomografi av fossilet skapa en tredimensionell bild av kraniet och jämföra med lämningar av andra tvåbenta, köttätande dinosaurer. Jämförelserna visade att det rörde sig om en ny dinosaurieart i gruppen megaraptorer.

Lämningar av någon sådan hade aldrig hittats i Europa förut. Enligt forskarna är Invictibellatrix amberina en av de minsta i denna grupp och en av de tidigaste som hittats. Den levde för cirka 120 miljoner år sedan.

Forskarlaget, vars studie publicerats i Royal Science Open Society, hoppas att Isle of Wight – och fler bortglömda museisamlingar – kan bjuda på fler fynd.

”Trots över 200 år av insamling fortsätter Isle of Wight att överraska oss med nya dinosauriearter”, säger professor Paul Barret vid Natural History Museum och tillägger:

”Arbete av det här slaget visar vilket enormt värde det finns i att studera historiska museisamlingar.”