En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-10-25 14:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/erik-de-la-reguera-attentatet-ager-rum-nar-frankrike-star-vid-randen-av-en-avgrund/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

När jag skriver det här är utredningen ännu i ett tidigt skede, men vi vet att den 39-årige gärningsmannen körde runt i minst 15 minuter i förorter sydväst om Paris innan han greps av polis.

Han ska flera gånger ha stannat och avlossat skott med en kulsprutepistol av äldre modell som tillverkades under andra världskriget. Han var även utrustad med tårgasgranater, enligt Le Parisien.

Det råder ingen tvekan om att han ville döda. Den 12-åriga flicka som finns bland de minst fem skadade träffades av åtta kulor och väntas få bestående men, om hon överlever. Den man som dödades var av afrikanskt ursprung.

Motivet bakom dådet misstänks ha varit rasistiskt, enligt fransk antiterrorpolis, som formellt utreder händelsen som ett terrorbrott drivet av hat mot offrens ”riktiga eller upplevda ras, etniska tillhörighet, nationalitet eller religion”.

– Det vi sett i dag är ett attentat, sannolikt ett islamofobiskt sådant, säger borgmästaren i Trappes, Ali Rabeh.

Senare på fredagskvällen slår president Emmanuel Macron fast att det var ”ett rasistiskt terrorattentat”.

Detta sker samtidigt som Frankrike står vid randen av en avgrund. Med sex månader kvar till nästa presidentval ökar polariseringen snabbt.

I helgen håller högernationalistiska Nationell samling kongress i Orléans, och den favorittippade presidentkandidaten Marine Le Pen ska hålla tal. Samtidigt mobiliserar motdemonstranter.

Förra helgen utbröt stora kravaller i utkanten av demonstrationer som elev- och studentrörelsen hade kallat till, tillsammans med proteströrelsen Gula västarna. Skadegörelsen och plundringen tros främst ha utförts av vänsterextrema aktivister, kriminella grupperingar och andra som inte nödvändigtvis har någon nära koppling till elevrörelsen.

Men att uppemot 3 000 affärslokaler och flera kommunhus vandaliserats har skakat om Frankrike. Nu har den franska regeringen mobiliserat 70 000 poliser och gett armén i uppdrag att säkra strategiskt viktiga byggnader inför helgens protester.

De som över huvud taget kan hållas, vill säga.

I Marseille, Lyon och flera andra städer i Frankrike har nästan alla demonstrationer förbjudits. Nattligt partiellt utegångsförbud har införts i flera städer, och i torsdags förklarade Emmanuel Macron att bara ”legitima” aktörers demonstrationer kommer att tillåtas.

Det har väckt upprörda känslor, för någon möjlighet att begränsa demonstrationsfriheten på det viset finns inte rent legalt. Polisen nekar i stället tillstånd baserat på hot mot den allmänna ordningen.

Sent på fredagseftermiddagen tog Macron emot representanter för elevrörelsen för första gången sedan protesterna började. Rörelsens krav på ökat stöd till skolan och en omgörning i grunden av antagningssystemet till högskolan (Parcoursup) har starkt stöd i opinionen. Men efter flera timmars överläggningar kom elevrörelsens representanter ut och sade att ingen kompromiss nåtts.

Läs mer:

Franska protesterna utnyttjas politiskt – här är falska bilderna som sprids

Macron varnar för utländsk påverkan och kritiserar Trump för ”dumma” uttalanden