Det var ingen som hade räknat med henne. Men plötsligt stod hon där i tisdags, med en palestinasjal över axlarna, utanför en gymnasieskola i Saint-Denis norr om Paris.

”Unga får inte vara med i samtalet”, sa Greta Thunberg. ”Vad ska vi göra då, bara ge upp? Självklart inte.”

För eleverna var det förstås en seger. En av världens mest kända aktivister på deras sida. Och samma dag var de 161 000 på gatorna. Färre än veckan innan, men tillräckligt för att visa att protesterna, efter snart en månad, är långt ifrån över.

Vems protest är det?

Men Greta kliver in mitt i en het strid om vem rörelsen egentligen tillhör. Regeringen anklagar yttervänstern för att elda på och utnyttja elevernas ilska. Och visst syns vänstern – mest av alla Jean-Luc Mélenchon, ledare för La France insoumise. Han har hyllat elevernas ”politiska mognad” och uppmanat sina anhängare att stötta rörelsen. Själv förnekar han att han styr något.

Och det är här Greta kan bli en del av problemet.

Hon har gått från skolstrejker för klimatet till att segla mot Gaza. Hon vill att studenter, arbetare, klimat- och migranträttsaktivister ska gå samman mot ”samma fiende: detta destruktiva system”. Hon har ingen koppling till Mélenchon, men retoriken ligger nära hans. Och det ger kritikerna ammunition.

Det blir inte lättare av att hon på X hälsades välkommen av Saint-Denis borgmästare Bally Bagayoko från La France insoumise, en av de mest omstridda politikerna i den här rörelsen efter hans uttalande om att våld ibland kan vara legitimt.

Greta ger rörelsen något viktigt

Greta talar också om en ”extrem polisbrutalitet”, en kritik som delas av bland andra Amnesty. Polisens internutredare har inlett 36 utredningar om misstänkt polisvåld, och även Macron sägs vara upprörd över hur polisen hanterat demonstranter.

Men samtidigt har över 800 poliser skadats sedan protesterna inleddes, liksom över 200 elever och nästan 150 skolanställda. Våldet kommer alltså från flera håll på en gång.

Min bedömning är att Greta ger rörelsen något viktigt: ännu mera uppmärksamhet.

Men elevernas styrka har hittills varit att kraven är konkreta. Mindre klasser och renoverade skolor stöttas av omkring fyra av fem fransmän. Om Gretas stjärnglans lyser upp skolorna kan hon hjälpa eleverna. Om den lyser upp ”systemet” riskerar deras krav att drunkna. För blir det en protest mot allt, blir den lättare att avfärda, och betydligt svårare att tillfredsställa.