En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-10-14 18:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/professor-bara-fantasin-satter-granser-for-vad-ryssland-kan-gora/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

Drönaren upptäcktes natten till tisdagen och sköts ned av Natostridsplan över Litauens centrala delar. Enligt myndigheten för landets för krishantering bar drönaren ”högst sannolikt” en explosiv laddning. Litauen uppger att drönaren förmodligen kom in genom grannlandet Belarus luftrum, men att ursprunget inte är fastställt.

Drönaren kom sannolikt från Ryssland, hävdar Italiens försvarsminister Guido Crosetto enligt Reuters.

Kęstutis Budrys, Litauens utrikesminister, tackade allierade i ett inlägg på X.

”Detta är det bästa exemplet på allierad enighet och beslutsamhet i handling – det skickar ett tydligt budskap om att Nato står vaksamt, engagerat och redo”, skrev han.

Danmarks utrikesminister meddelade på tisdagen att han hade kallat upp Rysslands ambassadör efter att den danska militären meddelat att en rysk fregatt avfyrat två nödraketer mot en dansk militärhelikopter på måndagen. En av raketerna passerade nära helikoptern, uppgav den danska militären i ett uttalande. Händelsen ska ha inträffat på internationellt vatten utanför Gedser i södra Danmark.

– Det är ett tecken på att gränserna har flyttats när det gäller risktagandet från rysk sida, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus.

Ursula von der Leyen pekar i ett inlägg på X ut Ryssland för att ligga bakom båda incidenterna och beskriver dem som ”provokativa”. EU:s utrikeschef Kaja Kallas menar att unionen måste skärpa åtgärderna riktade mot Kreml.

Forskare har tidigare varnat för ryska attacker mot Nato, bland annat Elena Davlikanova som tidigare i september sade att Ryssland redan kan förbereda ett fullskaligt hybridkrig mot ett Natoland. Många attacker har redan riktats mot länder som stöttat Ukraina, som Tyskland, Polen och de baltiska länderna, menar hon.

Rysslands ökade hybridangrepp i Europa är en väntad följd av motgångarna i Ukraina, säger Tormod Heier, professor i militär strategi och operationer vid Forsvarets høgskole i Oslo.

– Det ryska handlingsrummet i Ukraina blir mindre och mindre. Huvudorsaken till det är att det kommer så mycket vapen, ammunition och pengar från Europa, säger han.

Enligt Heier försöker Ryssland genom exempelvis drönarincidenter, dataangrepp och sabotage skapa oro i Europa för att påverka politiska beslut och på sikt få väst att minska stödet till Ukraina. Attackerna lär därför öka – och eskalera, säger han.

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna för vad man kan göra mot öppna och sårbara demokratiska stater.

Men Ryssland förstår nog inte att hybridangreppen faktiskt stärker sammanhållningen i väst, säger Heier. Även om fler sabotageaktioner är att vänta, är Kreml försiktig med att eskalera för långt. Ryssland testar ständigt gränserna för att se hur långt de kan gå utan att provocera fram ett direkt svar från Nato.

– Det sista Ryssland vill ha är en militär konflikt med Nato. I stället försöker de operera under krigströskeln. Det vi ser är allvarliga händelser, men de är i huvudsak polisiära uppgifter, inte militära.

Ryssland vill undvika att utlösa Natos artikel 5 – som anger att en väpnad attack mot en Natomedlem betraktas som en attack mot dem alla – där de 32 medlemmarna då skulle enas om att slå tillbaka, säger Heier.

– Men de sträcker sig så långt som möjligt utan att göra det.

Läs mer: Karin Eriksson: Hybridkriget kan komma mycket nära