En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-10-14 11:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/duo-tilldelas-ekonomipriset-2026/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

Robert E. Hall är verksam vid Stanford University och Michael Woodford vid Columbia University i USA. De har utvecklat en ny typ av modeller för en stabilare finans- och penningpolitik.

– Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler.

Hög- och lågkonjunkturer är stående inslag i den ekonomiska utvecklingen. Stabiliseringspolitiken styrdes under nästan hundra år av nationalekonomen John Maynard Keynes idéer om hur svängningarna ska pareras. Men under 1970-talets oljekris tycktes modellerna ha förlorat sin kraft. Stimulanserna ledde bara till ökad inflation, utan att arbetslösheten minskade.

Här kommer de båda pristagarna in i bilden. En central komponent i deras modeller är att hushåll och företag blickar framåt när de fattar ekonomiska beslut. Genom att kommunicera vilken ekonomisk politik som gäller framöver kan regeringar och centralbanker därför styra ekonomin i rätt riktning. Det har, enligt Kungliga Vetenskapsakademien, varit till stor nytta för att hantera de lågkonjunkturer som varit sedan dess.

Prissumman på 12 miljoner kronor delas lika mellan pristagarna.

– Det känns väldigt bra och jag är förvånad, var Michael Woodfords första kommentar på presskonferensen. Han befann sig i New York när han fick beskedet.

Han pekar på flera syften med sin forskning,

– Jag menar att det var ett försök att förbättra grunderna för diskussionen om ekonomisk politik och därmed bidra både till styrningen av ekonomin men också till allmänhetens förståelse, förklarade han på presskonferensen.

Vad tror han hotar stabiliteten för den globala ekonomin i dag?

– Jag har inget kort svar på det. Ekonomin störs ofta av olika händelser som kanske inte är ekonomiska i grunden. Det handlar inte om företag eller annat.

– Kriget i Mellanöstern är ett exempel på något som påverkat olje- och energimarknaden mycket, säger Michael Woodford.

De båda pristagarna har funnits med tidigare år i diskussionerna, konstaterar Per Krusell, sekreterare för priskommittén, och professor i nationalekonomi.

Han förklarar att Hall var först med att visa att konsumtionsteori fungerar väldigt bra. Inte bara på mikrodata utan även i makrodata.

– Sen kom Woodford och la till teorier kring företagens priser och byggde ihop allting. Så Woodford är den som stått för arkitekturen på allt och fått ihop det till en helhet, säger Per Krusell.

Nationalekonomer har sedan gjort olika program byggda på nobelpristagarnas forskning. Det tas fram för olika länder eller frågeställningar.

– Riksbanken har ett Sverige-specifikt program som kallas för Maja och Konjunkturinstitutet har en som är mer inriktad på finanspolitik som heter Selma, säger Per Krusell.

Så när Riksbanken ska avgöra hur de ska göra med sin styrränta – vilket påverkar räntan på svenskarnas bolån – används program som bygger på ekonomipristagarnas forskning.