En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-10-03 10:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/oja-er-inte-over-lokala-partier-de-fyller-en-viktig-funktion/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

Örebropartiets framgångar i kommun- och regionvalet har gett de lokala partierna en nationell uppmärksamhet de sällan får. Men Örebro är inget undantag. Enligt det preliminära resultatet ser det ut så här runtom i landet:

● Nybildade Norrlandspartiet fick 25 procent av rösterna i Kramfors och blev därmed kommunens största parti. Samma parti valdes också in i samtliga andra kommuner i Västernorrland.

● I Hagfors fick Oberoende realister 41,7 procent av rösterna.

● I Dorotea, Hällefors, Gislaved och Knivsta är det lokala partiet nu det största i kommunen.

● I Göteborg fick Demokraterna, som bildades 2018 baserat på ett motstånd mot tågtunneln Västlänken, 7,5 procent av rösterna. I en stad av den storleken motsvarar det hela 28 880 röster.

Allt som allt ser knappt 150 partier som inte är representerade i riksdagen ut att få omkring 640 mandat i landets kommuner.

I Dorotea, Hällefors, Gislaved och Knivsta är det lokala partiet nu det största i kommunen

I Sverige har vi låga trösklar för att bilda nya partier och ställa upp i val, det enda som krävs är att skicka in ett par blanketter till Valmyndigheten. Spärren är också lägre i kommunala val än i riksdagen, 2 eller 3 procent beroende på om kommunen är valkretsindelad.

Detta avspeglas i valresultatet. Stödet för ”övriga partier” ökar från 2022, då 146 partier fick 571 mandat, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). 44 av dessa partier har varit med och styrt sina kommuner under mandatperioden. Några av partierna har nationella ambitioner, men det finns en bred flora och flertalet är rent lokala.

Partierna kan till exempel agera geografiska representanter för en kommundels intressen i relation till kommunens centrum. Det är också vanligt att lokala partier bildas när invånare uppfattar att det finns ett hot om nedläggning av en uppskattad serviceenhet såsom en skola eller simhall, eller för att mobilisera ett lokalt motstånd mot etableringar av vindkraftsparker.

De flesta försöker aktivt ta avstånd från den traditionella vänster–högerdimensionen i politiken. I stället argumenterar företrädarna för att de verkar för ”kommunens bästa”

Partierna formeras således i huvudsak runt en gemensam sakfråga och mindre ofta utifrån en ideologisk position. De flesta försöker aktivt ta avstånd från den traditionella vänster–högerdimensionen i politiken. I stället argumenterar företrädarna för att de verkar för ”kommunens bästa”.

Vi vill lyfta två potentiella utmaningar som det stora antalet lokala partier kan medföra.

1. Ökad fragmentering. I Sollefteå, där politiken domineras av långdragna konflikter om sjukhuset och vindkraftsetableringar, ska nio partier dela på de 39 mandaten i fullmäktige. I Gislaved kommer tio partier över spärren – alla riksdagspartier utom Miljöpartiet, två lokala partier samt Medborgerlig samling. Fler partier gör att det kan bli svårare att bilda majoriteter, särskilt när det finns nykomlingar som inte sedan tidigare ingått i något samarbete eller som bildats av politiker som lämnat eller tvingats lämna ett av de andra partierna.

Konsten, för politiker från alla partier, är att kunna vara oense i sak och ändå bemöta sina meningsmotståndare med respekt

2. Mer konfliktfyllt fullmäktige. I Kommun- och regionfullmäktigeundersökningen (Korfu), en enkät som skickas till samtliga fullmäktigeledamöter i Sverige, kan vi se att där lokala partier tagit plats i fullmäktige upplever politikerna att arbetet blir mer konfliktfyllt. Det handlar delvis om att åsiktsskillnaderna mellan partierna växer, vilket inte behöver vara negativt i en demokrati. Men främst handlar det om hur ledamöterna bemöter varandra.

En tänkbar förklaring är att somliga lokala partier inte enbart företräder sina väljares åsikter, utan också ser det som sitt uppdrag att representera missnöjet med de etablerade partierna, och det tar sig uttryck i hur de bemöter andra politiker. Konsten, för politiker från alla partier, är att kunna vara oense i sak och ändå bemöta sina meningsmotståndare med respekt.

En fråga vi ofta får är därför om dessa partier inte bara försvårar eller förstör politiken? Borde vi höja den kommunala spärren eller ställa tuffare krav för att delta i val?

Vårt svar är nej. Många mindre partier fyller en mycket viktig funktion i det lokala partisystemet. Deras företrädare är starkt engagerade i sina lokalsamhällen och partierna utgör viktiga kuggar i det demokratiska maskineriet. De fångar upp frågor som riksdagspartierna inte förmår hantera på det sätt som medborgare önskar och för in dessa i det representativa demokratiska systemet.

Det omvända, att en fråga som engagerar många medborgare i stället skulle sakna företrädare i fullmäktige hade varit problematiskt. Frågorna skulle inte försvinna, utan drivas utanför det representativa systemet där ingen behöver ta ansvar för helheten.

Det betyder inte att vi ska blunda för problemen. Många lokala partier lovar mer än vad de kan hålla, och ett parti som bildats kring en enda fråga slipper länge väga sitt löfte mot allt annat som ska rymmas i budgeten. Flera av dem som nu blivit störst i sin kommun kommer att ställas inför precis den situationen.

Eftersom våra riksdagspartier ofta är så pass fokuserade på riksdagen, har partisystemet i dag kanske ha svårt att rymma platsbaserade konflikter som var skolan ska ligga, vilken ort som ska behålla ett sjukhus och vem som ska bo granne med vindkraftverken

Men partierna fyller en funktion, och deras framgångar skickar en viktig signal till riksdagspartierna. Vi ser flera exempel på lokala partier som växer på platser där riksdagspartierna upplevs inte kunna lösa vissa lokala frågor. Eftersom våra riksdagspartier ofta är så pass fokuserade på riksdagen, har partisystemet i dag kanske ha svårt att rymma platsbaserade konflikter som var skolan ska ligga, vilken ort som ska behålla ett sjukhus och vem som ska bo granne med vindkraftverken.

Vår uppmaning till den som tycker att de lokala partierna är besvärliga är därför: bli bättre på att fånga upp de lokala frågorna och ge de egna lokalavdelningarna större inflytande över dem. När väljarna signalerar att de lokala frågorna är viktiga förtjänar de att tas på allvar.

Läs fler artiklar från DN Debatt:

Fem medieforskare om rapporten ”Snabbtänkt”: ”Experterna eniga: Valet drunknade i fluff och politiskt spel”

Fem forskare vid Handelshögskolan i Stockholm: ”Här är vad de egentligen menar när de talar om ’röstboskap’”