Under måndagen framkom uppgifter om att Riksenheten mot korruption inlett en förundersökning om misstänkt valfusk i Dalarna.

Brottet ska röra förkryssade valsedlar i riksdagsvalet och enligt en anonym polisanmälan ska personer ha skjutsat väljare och försett dem med förkryssade valsedlar.

Joakim Nergelius, vars forskningsområden bland annat berör svensk och komparativ konstitutionell rätt samt EU-rätt, påpekar att fallet är väldigt unikt även om det i samband med riksdagsval funnits uppgifter om att partier försökt påverka potentiella röster på exempelvis äldreboenden.

– Den här historien är ju annorlunda därför att det det handlar om personval och inte bara rösta på ett parti utan även kryssa för namn på valsedeln, säger han till TT.

– Det har jag aldrig hört talas om tidigare.

Att skjutsa någon till en vallokal eller att dela ut valsedlar är inget brott, påpekar Joakim Nergelius. Däremot att erbjuda någon ekonomisk ersättning för att rösta för en viss person eller parti.

– Då är det ett brott och då är det inte väljarens fria vilja som avgör.

Personvalseformen infördes juni 1998 för att ge väljare möjlighet att kryssa för en specifik kandidat med avsikt att ge mer makt åt väljarna. Nergelius ser dock utmaningar med nuvarande system:

– Man skulle få en närmare kontakt mellan väljare och valda och det är ju helt misslyckat när bara åtta ledamöter av 349 lyckas kryssa sig in, säger han.

I en mindre valkrets räcker det samtidigt med relativt sett få personkryss för att väljas in till riksdagen.

– Jag tycker hela personvalssystemet i Sverige är misslyckat.

Händelsen i Dalarna befarar han dessutom kan få framtida konsekvenser:

– Den här historien kan medföra att man får upp ögonen för att det här bäddar för fusk när folk får klart för sig hur lätt det är att bli inkryssad, säger han.

Vad ska man göra i stället?

– Antingen får man ha ett mera konsekvent system för personval som man exempelvis har i Tyskland, eller så avskaffar man det helt och hållet, för det fyller ingen funktion så som det är nu.