”Vår analys indikerar att finans- och penningpolitiken i huvudsak har dragit åt samma håll, det vill säga att båda har varit antingen expansiva eller kontraktiva vid en viss tidpunkt. Det bör ha mildrat konjunktursvängningarna”, säger vice riksbankschef Anna Seim som är en av författarna till den Ekonomiska kommentaren.   

En förklaring till detta är att det inte funnits någon motsättning mellan målen för politikområdena. Under dessa år var det vanligare att inflationen var lägre än målet och resursutnyttjandet svagare än normalt. Den ekonomiska politiken har därför kunnat inriktas på att stabilisera både inflationen och resursutnyttjandet.

Analysen visar också att finanspolitiken i regel har varit expansiv när den ekonomiska aktiviteten varit låg, men finner inte samma mönster för penningpolitiken. Däremot har penningpolitiken varit expansiv när prognoserna har antytt att inflationen ska bli lägre än målet. Det tyder på att penningpolitiken primärt har reagerat på avvikelser från inflationsmålet.

Läs mer i den ekonomiska kommentaren, skriven av Alexander Czarnota, Marie Hesselman och Jyry Hokkanen, verksamma vid avdelningen för penningpolitik och Anna Seim, vice riksbankschef.

Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00

Uppdaterad 2026-08-27