Ukrainska drönarattacker, strängare kontroll och rykten om en ny mobilisering får återigen fler ryssar att vilja lämna sitt land.

– Det känns väldigt ledsamt att lämna Ryssland, säger den 28-årige digitala marknadsföraren på perrongen i Krasnodar.

Han väljer att inte uppge sitt namn av säkerhetsskäl, men säger att han lämnar sitt hemland på grund av den politiska situationen, och på grund av myndigheternas restriktioner för internet.

Under det första året av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina flydde hundratusentals människor från Ryssland. Nu verkar antalet emigranter öka igen. Enligt gruppen Kovtjeg (på svenska ”ark”) som hjälper ryssar som vill flytta utomlands kom nästan åtta gånger så många förfrågningar i augusti jämfört med i maj i år.

– Vi ser att folk förbereder sig för att emigrera, vi ser att folk undersöker vilka alternativ som finns, säger Anastasia Burakova, som har grundat gruppen.

Jan Slovitskij vid Kovtjeg talar om en ”panikvåg” av emigration sedan i mitten av juli. Främst handlar det om bränslekrisen, internetrestriktioner och en rädsla för mobilisering, säger han.

I videoklipp i sociala medier berättar människor att de har beslutat att lämna landet på grund av kriget. Andra uttrycker oro för den dåliga ekonomin, en osäker framtid och allt mindre frihet.

En diplomat baserad i Moskva berättar för AP om ”en påtaglig ökning av oro bland allmänheten i somras” och pekar på ”anekdotiska uppgifter om att fler ryssar än vanligt dyker upp i grannländerna Georgien och Armenien, möjligen av rädsla för ytterligare en mobilisering”.

I augusti sade Alen Simonjan, sekreterare i Armeniens säkerhetsråd, att hans land inte kommer att lägga sig i, utan vid behov i stället kommer att hjälpa, ryssar som flyttar dit för att undvika att bli inkallade.

Hans uttalande har mötts av skarp kritik från det ryska utrikesdepartementet och den ryske parlamentsledamoten Viktor Sobolev har sagt till tv-kanalen RTVI att Ryssland inte behöver människor som inte älskar sitt land tillräckligt mycket, och som lämnar ”på grund av rykten”.

Hbtq-aktivisten Daniil Neonov lämnade Ryssland i somras. Då hade han gripits flera gånger och avtjänat ett tio dagar långt fängelsestraff på grund av en bild i sociala medier där han bar en t-shirt med regnbågstryck, vilket ryska myndigheter stämplade som en extremistisk symbol.

I Ryssland har den ”internationella hbtq-rörelsen” klassats som extremistisk.

Neonov säger att han befarade att ett straffrättsligt åtal skulle väckas mot honom. Han säger sig även känna till andra som har lämnat Ryssland, efter att ha gripits i samband med att de visat stöd för oppositionspartiet Jabloko sedan partiet förbjudits att delta i parlamentsvalet nyligen.

Partiet var det enda som tidigare öppet motsatte sig kriget i Ukraina.

– Polisen kom fram till dem och upprättade anmälningar. Jag känner flera personer som också lämnade landet efter att ha suttit frihetsberövade. Jag menar, jag är inte den enda, säger Neonov på ett möte för ryssar i Jerevan.

En 35-årig man som förbereder sin flytt beskriver tillvaron i Ryssland som ett ”digitalt fängelse” utan yttrandefrihet, där skolbarn matas med krigspropaganda.

Den 28-årige marknadsföraren som står med sin packning på perrongen i Krasnodar lämnar Ryssland för andra gången. Första gången var 2022, för att undvika den mobilisering av 300 000 soldater som gjordes då.

2025 återvände han till sin ryska hemstad Uljanovsk och har jobbat på distans för kunder i andra länder. Men Rysslands nedslag mot tusentals internetplattformar, sajter och tjänster har försvårat hans arbete.

En annan anledning till hans beslut att lämna Ryssland igen har varit just ryktena om en ny mobilisering, säger han, nu från Georgiens huvudstad Tbilisi.

– Man vet aldrig vad som händer i morgon.